Efter guldåldern : om partiernas förändring och vad den innebär för demokratin

I flera decennier har frågan om "partiernas kris" stått i centrum för samhällsdebatten och tilldragit sig forskarnas intresse. Färre blir medlemmar och ännu färre engagerar sig i partierna. Väljarna blir rörligare - men det blir också partierna, de förändras. Men hur gestaltar sig denna förändring och vad får detta skifte för betydelse för partiväsendet och i förlängningen för demokratin? Med utgångspunkt i främst svenskt partiväsende beskrivs med både dåtida och nutida exempel hur partierna förändrats som aktörer och hur väl de klarar att utföra sina funktioner i den demokratiska processen. I vilken utsträckning bidrar de till att folkviljan förverkligas? Är de framför allt intresserade av att vinna röster för att nå maktpositioner eller drivs de fortfarande av ideologiska motiv? Boken riktar sig både till studenter i statsvetenskap och till dem som bättre vill förstå vad som sker med partierna och demokratin.