Pippi på scen : Astrid Lindgren och teatern

Det var tusentals barn som samlades på Barnens Dag 1949 för att få se Pippi Långstrump. Hennes popularitet berodde till stor del på genomslaget som teaterversionen fick vid premiären våren 1946, bara några månader efter utgivningen av den första Pippi-boken. Den barnteatergrupp som senare kallades Vår Teater framförde stycket i Stockholm och på turné under flera år, alltid med Ethel Sjögren i huvudrollen. Efter det kom även privatteatern att ta sig an Pippi, och utgivningen av pjäsen ledde till att skolor i större delen av landet också spelade den i slutet av 1940- och början av 1950-talet. Den här boken handlar om de första åren med Pippi på scen -- om den betydelse som pjäsen hade för barnteatern i Sverige och för den allmänna uppfattningen om Pippi. De olika versionerna av pjästexten återges i boken, liksom brev från Astrid Lindgren till regissörer av pjäsen och till barnteaterpionjären och vännen Elsa Olenius, vilket visar författarens arbetsprocess och uppfattning om hur Pippi ska framställas. "Astrid Lindgren och teatern" syftar även på författarens egna teatererfarenheter från barndom och ungdom. Här berättas om de pjäser som barnet Astrid Ericsson deltog i på Sveasalens scen, liksom om de turnésällskap som kom till Vimmerby. En skildring ges av den lilla stadens kulturella liv under mellankrigsåren och av Wimmerby Tidnings ofta humoristiska rapportering från föreställningarna -- särskilt under den period Astrid Ericsson arbetade på redaktionen.