Över alla gränser : manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och Lagerlöf

Vad har den eteriskt obestämda figuren Azouras Lazuli Tintomara i C. J.L. Almqvists Drottningens juvelsmycke (1834), den feminine mansdyrkaren Axel Borg i August Strindbergs I havsbandet (1890) och den kvinnobundne prästmannen Karl-Artur Ekenstedt i Selma Lagerlöfs Löwensköldsromaner (1925-28) gemensamt? Och vad har de att göra i en bok om manlighet och kristen tro? Det som framför allt förenar dem är deras komplexitet och paradoxala överskridande av alla gränser. Tintomara är genus- och religionsöverskridaren par excellence. Figuren uppträder än som kvinna, än som man och är trots sin ovetskap om kristendomen den som står den kristna tron närmast. Den effeminerade Borg med sina övermänniskopretentioner är ateisten som inte klarar sig utan en Fader Vår, medan prästen Ekenstedt, som borde vara själva personifikationen av en kristen man, har uppenbara blottor i såväl sin manlighet som sin kristna tro. Därför blir mötet med dem ett spännande och oförutsägbart äventyr.