Det moderna smakspelet : tid, smak, mode

Mot slutet av 1600-talet växte det fram ett nytt modernt sätt att förhålla sig till och tänka kring smak. Detta är utgångspunkten för Erling Bjurströms förståelse av det moderna smakspelet. Ett spel som till att börja med mötte starkt motstånd från dem som betraktade skönhetsidealen och reglerna för smaken som oföränderliga, men som började spelas av alltfler från och med den andra hälften av 1700-talet och ligga till grund för det moderna tänkandet kring smak. Samtidigt öppnade det för att smaken framstod som alltmer föränderlig och obeständig. Ju mer vi närmar oss vår egen samtid, desto snabbare förändras smaken. Likaså tilltar tveksamheten om vilka regler som gäller för den, eller om det ens finns några sådana överhuvudtaget. Allt tycks i dag vara tillåtet i fråga om smak. God smak tycks numera vara något som hör till det förflutna. Och den moderna smak som en gång i tiden bars upp av bildningsideal och tron på människans förmåga att förfina sitt omdöme tycks i dag ha nått vägs ände. Som Bjurström påvisar har dock den goda smaken en, på många sätt underskattad, förmåga att anpassa sig till nya villkor och omständigheter. Samtidigt som den goda smaken förefaller ha abdikerat spelas det nya spel med den, inte minst sådana som leder fram till den via dess motsats: den dåliga smaken. Att ha god smak i fråga om dålig smak har blivit en oumbärlig ingrediens i ett flertal samtida smakspel, liksom att ha förmåga att genomskåda den dåliga smaken när den gör anspråk på att vara god. Numera blandas god och dålig smak, liksom hög och låg kultur, med varandra på sätt som ger sken av att gränserna mellan dem är utplånade, men som snarare handlar om att urskilja dessa gränser på nya och mer komplexa sätt än tidigare. Det moderna smakspelet ger nya perspektiv på smakens natur, samtidigt som den väver samman kultur- och samhällsvetenskapliga, filosofiska, estetiska och historiska synsätt på smak med varandra.