Folkdräkten : Sollerön, Mora, Venjan, Våmhus

Folkdräkter, hemslöjd och återbruk har något av en renässans just nu, och att sy en egen folkdräkt behöver inte vara varken svårt eller dyrt. I alla fall inte med tillgång till informativa fotografier och pedagogiska instruktioner. Och självklart med en någorlunda kunskap i sömnad. Med Folkdräkten från Sollerön, Mora, Venjan och Våmhus vill Mejt Rittedal slå ett slag för dräktbruket i Sverige i allmänhet och i Mora med omnejd i synnerhet. Boken blir den första i sitt slag i Sverige då den kommer komplett med mönsterark till vuxna och barn. Många av sömnadsinstruktionerna, mönstren och sömmarna är allmänt gällande för olika dräkter runt om i Sverige. Som till exempel hur man rynkar en kjol, olika sömmar från Dalarna, mönster på kilmössa, långrock och så vidare. Den som väljer att sy dräkten som idag brukas på Sollerön och i Mora, Venjan och Våmhus tar samtidigt del av och är med och bevarar en del av Sveriges rika och mycket ålderdomliga kulturarv. Dräkten är en av de äldsta folkdräkterna i Sverige med anor från 1600-talet. Den är kanske mest känd från Anders Zorns målningar av kullor men också för att kranskullan och kransmasen i Vasaloppet bär den. Dagens textila kreatörer och folkloredesigners kan också få inspiration till nyskapande konst och mode och möjlighet att göra egna tolkningar av de gamla teknikerna, mönstren och snitten. Författaren vill inspirera till en vilja att bevara dräktbruket i Sverige och folkdräkternas fortlevnad och menar att Sverige vore fattigare utan sina folkdräkter! Turisterna vill ju till exempel se vårt kulturarv här i Sverige och däri ingår folkdräkter, men vem skall sy dem om ingen kunskap finns bevarad?